fredag 13 januari 2012

Poesi 2

Många röster talar.
Din är som vatten.
Din är som regn,
när det faller genom natten.
Sorlar lågt, sjunker trevande.
Långsam, tveksam, kvalfullt levande.

Jag vill sitta tyst.
Där jag inte kan störa dig.
Jag vill bo och leva,
där jag kan höra dig.
Många röster talar.
Genom dem alla,
hör jag bara din.
Som ett nattregn falla.

/ Karin Boye, Många röster talar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar